söndag 27 november 2011

Innovation i nedåtgående marknader

Detta inlägg tillägnas Roy, för intressanta och bra diskussioner i vårt team Strategic IT & Technologies.

Som i alla branscher förbereder även vi oss för ett nytt konjunkturläge, och diskussionen går på kontoret vilka erbjudanden som ligger mest i tiden. Jag har själv en lång bakgrund inom 'cost management', och vet att det är ett starkt erbjudande i dåliga tider - så klart.

Diskussionen kom så in på mitt favoritområde innovation och innovationssystem, och min kollega hävdade att innovation är helt dött i nedåtgång och lågkonjuktur. Men är det så? Vilken påverkan har konjunktur på innovationsaktiviteten? Och vilken roll spelar innovation i vikande industrier?

Innovation i nedåtgående konjuntur på makronivå 
Jag börjar med att lite snabbt titta på konjunkturens påverkan på investeringar i innovation. Följande rapport från OECD  (Policy Responses to the Economic Crisis: Investing in Innovation for Long-Term Growth) visar en tämligen tydlig relation mellan konjunktur och minskad innovationsaktivitet på makronivå.

Måttet patentansökningar speglar huvudsakligen produktinnovation, inte marknadsinnovation eller innovation i affärsmodeller, som är minst lika viktiga som källor till konkurrensstyrka och lönsamhet. Jag skulle rent intuitivt tro att många företag tänker till lite extra när det gäller marknadsapproach och affärsmodell under sämre tider, men detta vägs säkert upp något av minskad riskbenägenhet. Företag vill inte gärna göra felsteg i en dålig konjunktur.

I sämre tider ökar frekvensen disruptiva strukturförändringar pga hårdnande konkurrens, vilket ökar risken för att spelreglerna inom olika industrier plötsligt förändras under företagens fötter.

Rapporten pekar på att länder som arbetat aktivt med att stimulera innovationsaktivitet och har en bra policy för att möjliggöra industriella strukturförändringar i vikande konjunktur (Finland och Korea) har haft en långsiktig tillväxt jämfört med länder som inte gjort det.

Så en kort sammanfattning är att aktivitetsnivån inom innovation minskar i takt med konjunkturavmattningen, men att risker för disruptiva industriförändringar ökar.

Innovation i dalande industrier

Låt oss fundera lite över hur det står till med innovation inom industrier i nedgång? Hur viktig kan innovation vara som komponent i en strategi inom en sådan industri?

Typiska kännetecken på att ett företag befinner sig i en industri i nedgång är prispress pga överkapacitet inom industrin, låg differentiering av produkt- och kunderbjudanden, inga tydliga tillväxtkällor och en mättnad i marknaden, vikande kundintresse och/eller starka kunder som dominerar i köpprocessen samt att det börjar dyka upp substitut och nya utmanande teknologier.


I en industri med fallande efterfrågan finns det fyra huvudsakliga strategier, varav två syftar till att långsiktigt stanna inom industrin:
  • (A). revitalisera industrin genom att utveckla industrin eller lönsamma delar av den
  • (B). Signalera att du syftar att vara industrins marknadsöverlevare, så att får andra konkurrenter att lämna industrin
  • (C). Mjölka eller skörda din verksamhet inom industrin, genom att minimera investeringarna, för att mot slutet av cykeln göra en exit
  • (D). Gör en exit direkt, sälj företaget och likvidera tillgångarna

För ett företag inom en vikande industri finns det flera sätt att revitalisera sin industri (strategi A) - givet att dess position i denna industri är hyfsad från början och att den har tillgång till nödvändiga resurser. Denna strategi arbetar huvudsakligen i kunddimensionen, genom att öka värdet av det som företaget och industrin har att erbjuda sina kunder.

Vägar till en revitaliserad och växande marknad kan ske genom att:
  • Expandera till nya delmarknader där det finns tillväxt
  • Lansera nya produkter
  • Söka superpremium- och lyx-segment, där kunderna är beredda att betala onormala premier för skräddarsydda lyxprodukterbjudanden
  • Hitta nya användningsområden för existerande produkter
  • Revitaliserad marknadsföring
  • Statliga subventioner
I denna strategi spelar innovation och affärsutveckling roll i de första 3-4 punkter på ett eller annat sätt, antingen genom marknadsorienterad innovation/affärsutveckling eller genom innovation inom produktutveckling.


I strategi (B) strävar företaget efter att katalysera strukturförändringar inom industrin genom att signalera att det strävar efter att bli den lönsamma och långsiktiga överlevaren inom industrin. Denna strategi betonar konkurrensen inom industrin, och vad konkurrenterna gör på marknaden.


En sådan strategi kan bestå av flera olika delar:
  • tydligt signalera och troliggöra att man skall vara den lönsamma "överlevaren"
  • öka kostnaderna för konkurrenterna genom aggressiv marknadsföring eller prisreduktioner
  • skapa heltäckande och starka varumärken i en annars fragmenterad marknad
  • introducera nya produkter och expandera in i alla viktiga marknadssegment, och därigenom tränga ut konkurrenter från alla lönsamma nichemarknader
  • reducera exitbarriärer för konkurrenter, såsom att ta över långsiktiga underhållsåtaganden, servicekontrakt och reservdelar och liknande
  • köpa upp konkurrenter och deras marknadsandelar och produktionskapacitet
I denna strategi spelar innovation och affärsutveckling roll i punkt 4 och möjligen i punkt 5, men inte i någon större omfattning i övriga punkter. Denna strategi har tämligen hög risk, då företaget går i direkt konfrontation med övriga aktörer på marknaden, och misslyckas skrämseltaktiken finns risken att hela industrin hamnar i en brant priskonkurrensspiral som utplånar den sista lilla lönsamhet som fanns i industrin.


I strategier (C) mjölka och skörda marknaden eller (D) exit spelar innovation inte heller någon roll, då de huvudsakligen är finansiellt inriktade strategier.
I praktiken kan kombinationer av (C) mjölka och (B) marknadsdominerande förekomma, där de alternerar varandra i perioder, allteftersom industrin evolverar vidare.


En stark förmåga att innovera och affärsutveckla kan göra skillnaden även under svårare förhållanden, och är en viktig mekanism att göra en skillnad mot sina konkurrenter. Under en lågkonjunktur respektive under inom en vikande industri finns det en god sannolikhet att konkurrenterna riskminimerar och undviker utvecklingsprojekt - vilket kan vara ett bra tillfälle att passa på att förändra spelreglerna för dem.

Konsekvensen av vår diskussion på kontoret var att jag hamnade med "Petter", dvs jag blev ansvarig för att utveckla vårt innovationserbjudande vidare. Jag vill inte säga att det är någon svart petter dock - det finns mycket att göra för att utveckla företags förhållningssätt till det viktigaste de har - hur de ska utvecklas och förändras!

Väntar er fler inlägg på ämnet innovation från undertecknad.

lördag 26 november 2011

Tio år efter IT-boomen - facit över branschslakt!

Kommer ni ihåg företagen webvan.com - matvaror på nätet, boo.com - mode på nätet, lastminute.com - sista-minuten-resor och pets.com - husdjurstillbehör på nätet? De var alla företag som var storartade krascher efter dotcom-bubblan. Vi är nog alla överens om att den s.k first mover-fördelen överskattades ordentligt under dotcom-bubblan.
Men hur mycket har Internet egentligen påverkat olika branscher? Hade entreprenörerna fel -- men rätt egentligen? Idag finns ju trots allt lastminute.com igen på riktigt, mataffaren.se, nelly.com och foderbilen.se till exempel - och tusen andra sajter.

Jag hittade en intressant industrianalys om "The Dying Industries of America" (från IBISWorld) av olika branschers utveckling sedan år 2000. En brutal utveckling har skett de senaste 10 åren i dessa industrier, som ni ser i tabellen nedan från denna studie. 

Industry
Revenue 2010
($ millions)
Decline
2000-2010
Forecast Decline
2010-16
Manufactured Home Dealers
4538
-74%
-62%
Record Stores
1804
-76%
-40%
Photofinishing
1603
-69%
-39%
Wired Telecommunications Carriers
154096
-55%
-37%
DVD, Game & Video Rental
7839
-36%
-19%
Newspaper Publishing
40726
-36%
-19%
Formal Wear & Costume Rental
736
-35%
-15%
Video Postproduction Services
4276
-25%
-11%
Mills
54645
-50%
-10%
Apparel Manufacturing
128
-77%
-9%

Jag drar slutsatsen att Internet har haft en stor påverkan på flera av dessa industrier i flera fall:

IndustriPåverkad av digitala affärsmodellerKommentar
prefabricerade modulhus
Nej
skivbutiker
Ja
musikindustrin har förändrat i grunden av både digitala produktionsmetoder och distributionsmetoder.
fotobutiker
Ja
digital fotografering har möjliggjort elektronisk överföring till fotobutiker på nätet.
telekombolag med fast accessnät  
Ja
mobilrevolutionen med både mobildata och wifi har förändrat telekom-branschen kraftigt.
videobutiker
(inklusive DVD och speluthyrning) 
Ja
produkter köpes antingen via webbutiker eller har ersatts av digitala distributionsmetoder.
publicering av dagstidningar
Ja
digitala medier konkurrerar kraftigt med tryck media, och konkurrensen kommer öka i och med läsplattornas genomslag.
kostymuthyrning 
Nej
borde huvudsakligen ha att göra med förändrade attityder.
klädtillverkning 
Nej
ser inte ett uppenbart samband.
väverier
(strumpor, sockor, mattor och liknande)
Nej

Som ni ser har 5 av 9 de "döende industrierna" förändrats i grunden av teknikpåverkan som makrofaktor - en dramatisk effekt!

Vi är nu halvvägs inne i en ny våg av teknologi-påverkan, där närvaron av digitala tjänster slår igenom starkare genom att de lämnat PCns begränsande formfaktor och blivit mobil och allerstädes närvarande. Det är inte tekniken i sig som är intressant, utan hur både kundbeteende förändras, och hur ekonomin i olika industriers digitala ekosystem möjliggör nya affärsmodeller.

Hur kommer de nästa tio årens teknikpåverkan att slå igenom? Vilka branscher kommer påverkas? Vilka nya affärsmodeller kommer att uppkomma?

Några snabba förutsägelser:
  • Retailbranschen kommer fortsätta påverkas av mobilt och positioneringstjänster,
    kundernas förväntningar om kundservice kommer förändras. Vinnande företag klarar av att fånga upp kunderna i de sociala medierna, börja omvandla deras intresse till förberedelser 'pre-store', hjälpa dem effektivt 'in-store' samtidigt som digital kundinsikt genererar riktad mer-försäljning, samt vårdar sin kund 'post-store' så att de får många 'likes' - den digitala motsvarigheten till word-of-mouth.
  • Vinnande logistikföretag kan integrera med olika kunders försäljningsprocesser och deras supply chain-partners, och kanske till och med klarar av att koordinera multipla leveranser från olika digitala företag till kunden. En sådan koordination kan både generera viktig good-will genom att vara klimatsmart, samtidigt som det bör ha en betydande marginalpåverkan.
  • Kunskapsindustrier bör påverkas kraftigt av sociala medier, när väl knowledge management-system blir mer kompetenta - öppna innovationsmodeller och 'free' blir en kraft som de globala företagen måste ta hänsyn till som en direkt konkurrent.
  • ...och så slutligen en teknik-geek-förutsägelse! När ska slutligen de digitala glasögonen slå igenom? Jag är trött på att snubbla fram i trängseln på Drottninggatan med mina ögon fästa vid en liten mobilskärm! Nej - fram för lite augmented reality så jag slipper krocka med främlingar fler gånger!

söndag 6 november 2011

En James Brown-konsert och vikten av era 'taste leaders'

Min fru har ofta tur i lotterier, hon vinner priser titt som tätt. Jag har tur med kärleken - jag får följa med! En sommardag för några år sedan gick vi på Stalands möbler och letade stringhyllor, då telefonen ringde. Det var Expressen som vill ge henne (och mig) 2 biljetter till James Brown-konserten på Solliden-scenen på kvällen.

Vi fick plötsligt bråttom.

Konserten svängde bra, och kvällen var skön. Jag kommer speciellt ihåg den, då det var James Browns sista konsert i Sverige.

Vad jag också kommer ihåg var inmarschen av "Stockholm Finest". Halva publikområdet var avspärrat inklusive alla de bästa platserna, med en stor skylt "Reserverat för Stockholm Finest". Det fanns en improviserad champagne-bar och en dörrvakt med bakåtslick vid det röda snöret som skiljde bratsen från populasen.

Jag uppskattade väl kanske inte riktigt bratsens sippande och mobilringande under konserten. Dock är det svårt att förneka att de utgör "Taste Leaders" inom en rad attraktiva köpsektorer; mode från topp till tå, de senaste prylarna och deras attityder är säkert influerande över tiden. (Roliga och användbara sajter för att fånga upp och läsa om trender är TrendHunter samt SpringWise för nya affärsidéer.)

Men hur bra är vi som företag att fånga upp och förstå vilka av våra kunder som är "taste leaders"? Och för att ta det ett steg längre - hur belönar vi dem? Här kan sociala medier hjälpa till att ta våra affärsmodeller ett stort steg vidare.

Jag tror att vi skulle kunna bygga in betydligt starkare modeller för att direkt belöna dessa trendsättare i våra digitala kanaler. Vi bygger fortfarande alltför mycket av våra kanalstrategier på att kunden är en passiv konsument av varor och tjänster.

Om vi hade bättre kännedom om kunders tidigare historia, så skulle vi kunna sätta dem i 'arbete' som en del av affärsmodellen. De kunder som hade köpt en viss vara skulle kunna hjälpa till med felsökning för andra, de kunder som precis köpt en vara skulle ha kännedom om vilka modeller som passar i för vilka behov - en potentialt mycket stark köprekommendation. Detta skulle kunna fungera som vidareutvecklingar av dagens ganska lama lojalitetssystem med "poäng", till en betydligt skarpare variant där kunderna istället blir varumärkes-ambassadörer för "sina" företag.

Tar man det ett steg längre skulle vissa starka "taste leaders" potentiellt kunna leva på den merförsäljning de genererade, så länge de fortsatte att rekrytera nya kunder. En slags förlängning på våra mode-bloggare idag - att bli franchise-tagare, fast på betydligt flera arenor.

För några år sedan lekte jag med en affärsidé för musikindustrin, som jag kallade "MeeToo", det var efter Pirate Bay men innan Spotify.

Idén var ganska enkel - kompisar är nyfikna på varandras musiksmak, och de som var "taste leaders" genererade en massa merförsäljning för artisterna. Detta borde man kunna använda i en reward scheme på något sätt?

Min idé var att man kunde "lyssna in" på andras pågående musiklyssnade - ungefär som när man ser två tonåringar dela på ett headset - fast elektroniskt. Som medlyssnare kunde man inte påverka låtvalet, det var begränsningen. Om medlyssnaren gillade vad han/hon hörde, kunde låten läggas till i favoritlistan. Om medlyssnaren senare köpte musiken, så skulle systemet komma ihåg vem som rekommenderat musiken till lyssnaren, och denne "taste leader" få bonuspoäng för detta.

Tasteleaders tidigt i pyramiden skulle få proportionerligt större reward än de som följde med det redan gällande musikmodet. De tasteleaders som återkommande låg tidigt i sin musiksmak skulle därmed kunna vara som "anställda" av musikbolagen, och leva på sitt virtuella DJ:ande. Min vän Toms ständiga problem med att finansiera sina CD-köp skulle därmed vara löst.

Jag var övertygad att det behövde ett mellanting mellan musikpirater och de globala musikbolagens 150 kr per CD. Jag provade min affärsidé på några personer, som alla övertygade mig om det svåra att få en sådan idé att flyga. Sedan kom ju den betydligt enklare affärsmodellen med Spotify som en stormvind.

Än idag förstår jag dock inte varför Spotify inte gör betydligt mer för att belöna sina "taste leaders" och driva merförsäljning utanför tjänsten som sådan?

tisdag 1 november 2011

Mitt råd till Canon - köp en apptillverkare!





Jag tycker om att fotografera, det är en härlig avkoppling. I många år släpade jag ständigt på systemkameran - för att som så många andra fånga ögonblicket. Därefter flytta minneskortet till min laptop och bearbeta bilden i Photoshop.

Sedan skaffade jag mig min iphone, och upptäckte fotoapparna, den starkaste favoriten är Hipstamatic, men jag har säkert 30 olika totalt. Att kunna knäppa bilden, snabbt och enkelt kunna bearbeta och leka med bilden i telefonen, och sedan lägga upp den på någon social sajt - oslagbart, tycker jag. Statistiken talar sitt tydliga språk, jag har nu cirka 3500 foton i min iphone.

Så nu går jag bara och väntar. Och väntar. När ska de "riktiga" kameratillverkarna fatta galoppen, och inkludera en app-processor i sina modeller?

För det är inte utan nackdelar med en mobilkamera, det är ju helt klart! Dålig ljuskänslighet, dålig optik, ett hopplöst fult skärpedjup, ingen zoom-möjlighet, ingen tyngd i handen, det är många saker jag också saknar från min "riktiga" kamera.

Varför finns den inte reda?

Min analys är att de traditionella kameratillverkarna fastat i en industri-intern kapplöpning om bästa tekniska prestanda. Det är en klassisk inlåsningseffekt, där de jämför sig bara med de direkta konkurrenterna, de överbetonar tekniska prestanda och nedvärderar användarens beteenden som "mindre seriösa" - en typisk ingenjörsdriven inställning. Uttryckt i Porters 5-forces, så ignorerar de substituten (mobilkamerorna), och undervärderar risken för nya aktörer (market entrants).

En trend som ändrar användarbeteendet drastiskt är alltid farlig att ignorera. Om vi fortsätter min statistik så har jag jag de senaste 2 åren tagit under 100 bilder med min systemkamera.  En industri som har en årlig tillväxt på 2-3% bör dock akta sig för att ignorera risken för väsentliga inbrytningar från en industri som växer över 60% år efter år. Mobilindustrin har behov av ständig expansion, och kompaktkamera-marknaden ligger inte långt bort för dem.

Mitt modesta förslag till Canon är att förbättra sin innovationskapacitet väsentligt, och skapa ett organisatoriskt embryo som utmanar kompaktkamerans status quo.

En möjlig väg är att köpa upp företaget Synthetic, som äger Hipstamatic och flera andra populära foto-appar. Genom att låta Synthetic ha sponsorskap på högsta nivå i koncernen och arbeta med hur interaktionsmodellen med övriga enheter inom Canon Consumer, kan man kanske skapa fröet till förändring? Det är obegripligt för mig, hela Hipstamatic-kulturen vilar på en kameranostalgi - och så körs den på en mobiltelefon?

Vad kan ett företag som Synthetic llc skapa om de väl får tillgång till Canons ingenjörsförmågor? Det skulle kunna bli mycket spännande kompaktkameror som definierade en helt ny produktkategori. Låt Canon Synthetic få bygga en "uppkopplad" kompakt-kamera med en app-processor och med en brilliant optik, och spinn vidare den "unga" generationens intresse. De borde kunna bygga vidare på nostalgikulturen med special editions av tidiga "Canon-modeller" - och stärka sitt varumärke ytterligare.

Jag undrar om ett sådant mariagé skulle kunna fungera? Det skulle inte vara utan sina utmaningar kulturellt och praktiskt! Men utan något sådant tror jag att massmarknadssegementet är förlorat på några års sikt.

Jag undrar om jag kan få min Hipstamatic-kompakt till nästa jul?
 
Canons nuvarande strategi
(från 2010 årsbokslut):

1. Achieving the overwhelming No. 1 position in all core businesses and expanding related and peripheral businesses
2. Developing new business through globalized diversification and establishing the Three Regional Headquarters management system
3. Establishing a world-leading globally optimized production system
4. Comprehensively reinforcing global sales capabilities
5. Building the foundations of an environmentally advanced corporation
6. Imparting a corporate culture, and cultivating human resources befitting a truly excellent global company

lördag 29 oktober 2011

Mobilmarknaden och d'Avenis hyperkonkurrens


https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmbT5r9ZIPdaZbO8tIEfMRY-Mrepow9LFLDy2yK07uHF1aExVxN9HJC5lgzJeBiAfflBhpjIPYua5gxvylin2dUaJS09f54VS-gz64i5_GJCEum7hzz6nvxa7P5H2Yvca_0Krpbo682hlk/s1600/timeline-of-cell-phones.gif

Kommer ni ihåg då mobilen hade antenn? Den försvann omkring 2001, och jag fick höra en del av förändringen i branschen bakvägen.

I min firma MySpace är en av investarna från ett antennföretag inom mobilbranschen, vi har känt varandra i över tio år nu. Tydligen diskuterade hans firma lite väl länge med sin storkund Nokia de begränsade tekniska prestanda antennmässigt som skulle uppstå om man byggde in den - vilken ledde till att en produktfamilj försenades och därmed ett viktigt överraskningsmoment för Nokia eroderades.

Mobilbranschen är ett intressant område där man kan tillämpa d'Avenis hyperkonkurrens-teori - vilket jag tänkte ägna detta inlägg åt.

d'Avenis hyperkonkurrens
Jag tycker att en av de mest intressanta strategi-tänkarna är Richard D'Aveni, professor i Strategic Managemet vid Darthmore. Han har lanserat teorin om hyperkonkurrens ('hypercompetition'), som går ut på att dina unika konkurrensfördelar eroderar. För att upprätthålla din konkurrenskraft behöver du ständigt förnya dina kunderbjudanden och ditt företag - i sig en ganska självklar utsago. Vad d'Aveni lagt till är en hel teori om hur denna industriella evolution går till, från pionjärsstadiet hela vägen till den perfekta commodity-marknaden, och därefter de olika mekanismer som skapar disruptioner. Dessa disruptioner omdefinierar marknaden och konkurrensen.

Mobilmarknaden
Jag tänkte tillämpa d'Avenis eskalationstrappa för kostnad/kvalitet på mobilmarknaden, för att visa hur hans teori fungerar. Samtidigt blir det en nostalgiresa, 


Under den Initiala pionjärstiden var förmågan att över huvudtaget kunna bygga en mobiltelefon avgörande, branschen var ingenjörsledd. När väl marknaden började ta fart inom affärsmannakretsar ("yuppinallen") ökade det kommersiella intresset, och fler aktörer byggde upp sin förmåga inom området. Början på en viss priskonkurrens uppkom (stadie 1).

Varken Ericsson, Nokia eller någon av de andra på marknaden var (eller är) intresserade av tappad marginal, så det dröjde inte länge innan mobilen började utvecklas med nya finesser: minskande formfaktor, ökande batterilivslängd, snyggare design. Nokia etablerade under en rad år en stronghold genom sin överlägsna (och skyddade) användbarhet, jämfört med Ericssons länge klumpiga menu-navigation. Mobiltelefonerna behöll ungefär samma prisbild, men kvaliteten och funktionaliteten steg för varje generation (stadie 2 - pris/kvalitetsmanövrar).

Snart insåg fler och fler kundgrupper att det där med mobiltelefoner inte bara var praktiskt för direktörsaspiranter. Mobiltillverkarna hjälpte till att skapa en behov hos fler och fler kundgrupper, och man började utveckla differentierade produkter för respektive kundsegment. Man strävade efter att ha produkter för alla viktiga segment - en fullsortimentsleverantör (stadie 3).

Att möta alla kundsegments behov fullt ut kräver mycket dyrbar R&D, så en viktig strategi är att etablera sig starkare inom vissa nischer. Nokia lyckades tidigt med att etablera sig hos unga och trendkänsliga, medan Ericsson under en period var starkare inom affärssegmenten med sina smart phones. Under denna fas ökar instabiliteten inom industrin, och olika aktörer gör olika taktiska manövrar för att göra inbrytningar inom varandras nischer (stadie 4 - nischer och flankmanövrar) - den direkta konkurrensen ökar.

Om ingen av aktörerna har en för dominerade position så leder denna process av ömsesidigt kopierande till att industrin evolverar mot ett ökande kundvärde (stadie 5), och skillnaderna mellan olika aktörers erbjudanden minskar successivt. I perioden 2007-2008 kom det ut en strid ström av telefoner från SonyEricsson och Nokia, men mitt egna intresse för hur de skiljde sig från varandra föll i direkt proportion till antalet modeller (stadie 7 - perfekt konkurrens).

Nokia med flera såg givetvis att mobilerna snabbt höll på att bli en 'commodity' utan differentiering, och man arbetade intensivt med att skapa en innehållsmarknad för mobilerna; 2007 köpte man Navteq för 1.8 miljarder dollar och arbetade intensivt med sin Internet Services-portfölj. På olika sätt försökte mobiltillverkarna att omdefiniera vad en mobil och kvalitet var (stadie 6 - omdefinitioner av kvalitet).

Omkring denna period började molnen torna upp sig på mobilmarknaden, branschen var på väg mot en större disruption - både Google och Apple kom med erbjudanden som omdefinierade hur mobilbranschens ekosystem såg ut.

I Nokias ögon måste det ha sett märkligt ut. Internetbolaget Google kopplade upp alla tjänsterna på Internet "for free" (och sålde annonser) - istället för att tillsammans med de övriga mobiltillverkarna fortsätta sälja dyra mobiltjänster. Apple å sin sida sålde endast en (1) enda modell med prispremium, men sålda stora mängder appar billigt som den, via sin App Store. Positionering och positionsbaserade tjänster kom med "for free" i båda aktörernas erbjudande - vad skulle Nokia nu göra med sin Navteq? (stadie 8 - sökande efter nya marknader)

Dynamiken i mobilbranschen finns det säkert mycket forskning på. Jag tycker att d'Avenis pris/kvalitetstrappa är ett kraftfullt verktyg. Hans teori om hyperkonkurrens innehåller flera andra liknande trappor; knowhow-trappan, timing-trappan och deep pockets-trappan.


Jag kan rekommendera följande presentation som d'Aveni skrivit, inte den snyggaste powerpoint i världen, men nog så intressant innehåll. Jag kommer återkomma till d'Aveni fler gånger, det är jag övertygad om.

...hur gick det nu med antennföretaget?
Min käre bekant i MySpace är numera pigg pensionär. Än idag har han en Nokia 6110 med antennstump som kär följeslagare. Oavsett vad så hade han ialla fall rätt i en aspekt - den har helt oöverträffad mottagning och kvalitet!

tisdag 18 oktober 2011

Vrid inte på prognosen - vänd istället på affärsplanen!


 
Under IT-boomen hade mitt företag etablerat ett litet kontor i Silicon Valley, i samma lokal som svenska exportrådet hade sitt kontor. Vi kamperade nära flera andra svenska IT startups, som alla var ute efter den stora amerikanska kunden, och strax därefter den stora amerikanska investaren. Jag gjorde självklart mina turer upp och ner längs Sandy Hill Rd och besökte ett antal VC-firmor med vår eminenta affärsplan.
En händelse har fastnat speciellt på min näthinna, det var då vi fick ytterligare ett 'nej', denna gång utifrån att vi bad om för lite pengar. Det råd jag fick från investeraren var att revidera planen uppåt; "det är ju bara att vrida på prognoserna". Om vi väl kom tillbaka med en sådan plan skulle det nog ordna sig.

Jag producerade inte någon sådan plan.
~   .   ~
Historien är intressant huvudsakligen för att den visar en viktig svaghet i att fokusera för mycket på siffrorna i business caset när man utvärderar nya företag och innovationer.


Metoden Discovery-Driven Planning (DDP) vänder på processen i att utvärdera affärsplaner, och sätter fokus på vilka antaganden som ligger bakom de utlovade finansiella resultaten. DDP beskrevs först av Rita Gunther McGrath och Ian C. MacMillan 1995 i en artikel i  Harvard Business Review(1).

Metoden bygger på att etablera företag och venture kapitalister ofta är mycket klara på vilken finansiella avkastning de vill ha - startpunkten för metoden.

1. Vinst-krav och nödvändig omsättning
I det första steget börjar du med att räkna från vilken avkastning och vinst företaget måste ha för att anses ha lyckats. Utifrån detta krav beräknas vilken omsättning företaget behöver. Denna beräkning kallas 'reverse income statement' i metoden.

2. Beräkna maximalt tillåtna kostnader
I nästa steg tittar du närmare på kostnadssidan av resultaträkningen, och beräknar maximalt tillåtna kostnader. Hela produktions- och försäljningskedjan behöver täckas, så att kostnader för inköp, produktion, försäljning, service, transport, overhead mm täcks in, egentligen varje större rad på kostnadsidan av resultaträkningen. Sammantaget kallas detta för 'allowable costs' i metoden.

3. Identifiera dina antaganden
I kalkylerna ovan har du nu gjort ett antal mer eller mindre välgrundade antaganden och du behöver nu lista ner dem - det är dessa antaganden som är kärnan i om din kalkyl kommer att hålla. Lista ner dem i kvantifierad form, så att deras ekonomiska påverkan tydligt framgår, exempelvis så här:
Antagande 1. Vinstmarginal 10% av försäljning
Antagande 2. Omsättning 40 mkr
Antagande 3. Enhetspris 16 kr
Antagande 4. Marknadens storlek 1 miljard enheter
Antagande 5. Investeringar 40 mkr
Antagande 6. Produktionskapacitet 25 enheter / minut och linje
Antagande 7. Livslängd utrustning 3 år
Antagande 8. Orderstorlek 10,000 enheter

4. Avgör om ditt projekt fortfarande håller
Genom att granska antagandena och se om ekvationen håller när den detaljerats, får man en noggrann granskning av affärsplanen. Fokus ligger nu på dessa underliggande antaganden, och inte enbart som tidigare på vilken avkastning affären ger (under svagt granskade antaganden).

5. Granska antaganden vid milstoparna
Om projektet håller måttet startar exekveringen av projektet. Se till att lägga in successiva fälttest och piloter längs vägen, så att dina antaganden ovan kan granskas.
I praktiken kommer flera av antagandena att förfinas och några av dem kanske bli invaliderade. Då startar en process att antingen hitta ett annat sätt att möta antagandena eller så får projektet läggas i malpåsen. Ökade resurser till projektet bör kopplas till att milstolpar passeras och att mängden bevis för att antagandena bakom business caset håller.
~     .     ~

Min egen reflektion över denna metod är den egentligen är sunt förnuft, på så vis att det är denna approach som borde vara normalfallet - att granska antagandena huvudsakligen, det andra är ju en matematisk konsekvens av det förra.
Men å andra sidan visar ju mina besök på Sand Hill Rd att så tyvärr inte alltid är fallet.

------------
  1. ^ McGrath, R. G. & MacMillan, I. C. 1995. Discovery Driven Planning. Harvard Business Review, 73(4): 44–54